Tips för riktat fiske efter hälleflundra

Det är fler och fler som drömmer om att ta den riktigt stora hälleflundran vid sitt havsfiske. Det är inte många år sedan vi trodde den drömmen var lika med otrolig tur. Så är det inte längre. Det riktade fisket efter hälleflundra i Nordnorge har utvecklats snabbt de senaste åren. Nu kan även du bestämma dig för att ta en stor hälleflundra – Och lyckas!

I den här artikeln beskriver jag hur jag ser på riktat fiske efter grov hälleflundra (halibut eller kveite) som den heter på engelska och norska. Jag förklarar vilka havsfiskeprodukter jag föredrar och varför samt hur du skall förbereda dig inför ditt riktade fiske efter hälleflundra.

Förbered din hälleflundrasatsning

För att lyckas med din satsning på hälleflundra krävs att du planerar din havsfiskeresa noggrant. Du bör lära dig så mycket som möjligt om hälleflundrans fakta, beteende, fångstrapporter, fisketekniker, utrustning, landning av fisken mm. Ju mer förberedd du är desto större chans har du att lyckas.

Områden med grov hälleflundra

Det är skillnad på att fiska hälleflundra och att fiska riktat efter grov hälleflundra. Det finns många ställen i Norge där det tas mycket hälleflundra men inte fullt lika många där det återkommande fångas grov fisk. Med grov fisk syftar jag på fiskar över 50 kg. De mest kända områdena i dag är Röst/Vaeröy, Tromsö och Söröya. Där har det riktade fisket efter hälleflundra varit mest intensivt. Av naturliga orsaker kommer också fångsterna från dessa områden. Det finns förmodligen många andra områden som säkert skulle leverera lika bra eller bättre om det fiskats riktat efter hälleflundra av så många fiskare som det görs på de kända områdena. Ett område som under sommaren levererade en hel del hälleflundror är området runt Barents hav med Mehamn i spetsen. Det har även rapporterats en del riktigt stora hälleflundror från havsfiskecamper i området innanför Lofoten. Där verkar det dock inte vara lika gott om kveite över 50 kg jämfört med fiskecamper i Nordnorge. Satsa på en ”säker” fiskecamp för grov hälleflundra i Nordnorge.

Platser för kveite

Hälleflundra föredrar sandbotten. Själv letar jag ofta sandbottnar med strömsatta partier. Det kan vara sund, grunda partier med djup omkring eller uddar som tidvattnet strömsätter. Det kan också vara grundflak eller platåer med sandbotten. När jag fiskar söker jag variationer i botten, några stenar, ett område som är något djupare eller grundare. Det kan också vara en stengrynna som är omgiven av sandbotten eller en platå i en sluttande botten. Djup jag föredrar att fiska på är 10-40 meter.

Taktik för hälleflundrafiske

Hälleflundran har ofta markanta huggperioder. Då gäller det att du är på rätt plats med rätt beten. Om du har ledsnat och övergått till att fiska annat någon timme eller sitter och fikar är risken stor att du missar huggperioden. Hälleflundrafiske är ofta väldigt händelsefattigt och tråkigt. När det händer något händer det verkligen saker. Jag lovar att det är värt varenda sekund av nötande när du fått din första stora hälleflundra men du måste vara beredd på många dagars fiske utan framgång.

Havsfiskespö för hälleflundra

Spö lämpat för havsfiske efter hälleflundra skall inte vara för kort. Med ett kort spö är det svårare att undvika slak lina när hälleflundran ruskar på huvudet. Ett havsfiskespö som är för styvt ger samma svårighet. Ett spö med hel aktion är mest förlåtande vid drillning. Nackdelen med det spöet är att du inte tar in så mycket lina vid varje ”pumpning”. Det är endast handtagets längd du pumpar in fisken med. Därför föredrar jag själv havsfiskespön som är ca 7 fot med en mediumaktion för att få känsla i betet under fisket. Spöet skall dessutom ha låg vikt. Det är tungt att fiska flera dagar eller kanske en vecka på raken. Har du då ett tungt spö får du snabbt ont i axlar och nacke.

Havsfiskerulle för hälleflundra

Det absolut viktigaste med rullen är att den har en kraftig broms. Tuffa fighter med hälleflundror kräver rullar som är anpassade för tufft fiske. Generellt har rullar med spakbroms bättre broms. Det är dessutom smidigare att snabbt justera bromsen med spakbroms. Jag vill dessutom ha en havsfiskerulle med låg vikt. Min favoritrulle är Accurate BX-400X. När jag fiskar med multirulle använder jag alltid en modell utan linspridare. Det finns en viss risk med linspridare, den kan ligga på spolens ena sida medan linan ligger på spolens andra sida. Det kan orsaka problem och jag försöker eliminera alla tänkbara parametrar som kan medföra problem och tappad fisk.

Lina

Spunnen lina är enda alternativet vid fiske efter hälleflundra. Den är stum och har hög brottstyrka. Den spunna linan ger en direktkontakt med betet så du känner precis vad som händer i vattnet. Den ger dessutom perfekta mothugg. Nackdelen med flätade linor är att de tål inte nötning så bra. Var därför noga med att kontrollera din lina och kapa med jämna mellanrum några meter för att undvika linbrott när din drömfisk hugger. Själv föredrar jag spunnen lina i dimension 0,32-0,41 mm.

Beten för hälleflundran

De vanligaste betena vid hälleflundrafiske är jigg och betesfisk. Westin Halibut Anti Twist Rig 350 gr - Glow är ett färdigt tackel för fiske med betesfisk som är otroligt effektiv vid fiske efter hälleflundra. Jiggen anser jag själv något effektivare och betydligt roligare att fiska med. Det är ett aktivt fiske och jiggens gång i vattnet tillsammans med din teknik lockar fisken till hugg. Jiggar finns i många olika modeller och det gäller att hitta den man själv gillar. Personligen fiskar jag i stort sett endast med tre jiggar, Mieko Predator Tail, Mieko Predator Shad och Cutbait Herring. Mieko Predator Tail blev ett favorit havsfiskedrag då jag tog hälleflundror på 160 och 164 cm vid första testfisket. Självklart är det dessutom extra kul för mig att fiska med Mieko på linan.

Miekotacklet som jag föredrar att använda på Mieko Predator Tail. Lägg märke till den bakre kroken som hänger löst bakom tailen. Tafsen jag använder är AFW Micro Supreme Surflon 49 trådig som är knytbar och mjuk. Tasfsen går genom de två första hålen i tailen och hänger sedan fritt. Med det här tacklet krokar du många gånger fler hälleflundror jämfört med ett traditionellt tackel.

Fördelen med enkelkrok är att den krokar riktigt bra och hälleflundra är betydligt lättare att kroka av och returnera. Hänger trekrokar löst är det lätt att de fastnar i händerna på den som krokar av fisken. Tro mig, det är inte kul. Min erfarenhet är även att trekrokar som hänger på jiggen ger färre kontakter. De påverkar jiggens gång mer och stör helt enkelt hälleflundran när den är försiktig vilket den ofta är. När de är riktigt på hugget och det bara gäller att hålla i spöet vid hugg. Då spelar det nog mindre roll om man använder enkel eller trekrok.

Tafs och beteslås

Hälleflundran har kraftiga tänder. Om de tänderna kommer i kontakt med flätlinan är fisken garanterat förlorad. Detsamma gäller om fisken går ned till botten och skaver linan mot en sten eller klippa. För att förebygga det använder jag alltid slittafs av fluorcarbon minst 1,00 mm. Hi-Seas Fluorcarbon är väldigt stryktålig och lätt att knyta. Länden på tafsen bör vara ca 150 cm. Jag knyter fluorcarbonen i flätlinan men det går även att använda ett lekande. Som beteslås använder jag en stor fjäderring. Traditionella beteslås är en färskvara och blir med tiden kraftlösa. Det är många stora fiskar som gått förlorade på grund av utnötta beteslås. Jag vill inte tappa min drömfisk på grund av ett beteslås. Återigen, jag försöker eliminera alla tänkbara parametrar som kan leda till tappad fisk.

Teknik för hälleflundran

Hälleflundran går ofta i frivattnet så det gäller att presentera ditt bete i olika vattenskikt. Vid vertikalt driftfiske släpper jag ned betet till botten och studsar det två-tre gånger i botten innan jag vevar upp ca en meter (ett vevtag på rullen). Där fiskar en dryg minut innan jag vevar upp ca två meter och fiskar ytterligare en minut. Så fiskar jag tills jag är halvvägs upp till båten innan jag börjar om igen. Var tredje gång fiskar jag ända upp till båten för att se om det är någon efterföljare eller tång på krokarna. Vid så kallad ”bonntrolling” fiskar jag med samma teknik. Släpp lina tills du når botten och veva upp ett vevtag, fiske aktivt med spörörelser innan du släpper ut mer lina. Farten av båten gör att du kan släppa ut en hel del lina innan jiggen når botten igen. Veva upp några vevtag och fiska aktivt med spöet när någon minut. Veva därefter några vevtag och fiska aktivt med spörörelser och fortsätt fisket på det viset. I och med att du vevar in ökar du farten på betet och varierar djupet du fiskar på. Om du ser en efterföljare, frikoppla rullen och låt betet sjunka fritt några meter. Ibland kan du se när fisken tar betet i munnen. Det är otroligt nervkittlande…

Mothugg för att kroka kveite

Kveiten tar ofta betet otroligt försiktigt. Man blir förvånad över hur en så stor fisk kan vara så försiktig. Det är inte ovanligt att kveitehugg känns som en abborre som nappar vid pimpelfiske eller bara en lätt dragning i linan. Den kan också hugga brutalt så du har problem att hålla dig på rätt sida om relingen. Vid dessa hugg gäller det bara att hålla i utrustningen och sätta press på fisken. Fisken krokar sig själv vid dessa brutala hugg om du bara lyckas hålla i ditt havsfiskespö. Det är vid de försiktiga huggen eller ”känningar” som det är svårare att kroka hälleflundran. Denna typ av hugg är dessutom betydligt vanligare. Det gäller att ta det lugnt med mothugget vilket inte är det lättaste när man vet att det kan vara en ”storkveite” i andra änden av linan. Mothugget skall inte komma förrän det är rejäl tyngd i spöet. Jag har själv missat många fiskar då jag varit för het med mothugget. Spöet skall vara rejält böjt innan mothugget kommer. För tidiga mothugg är förmodligen den absolut vanligaste orsaken till missad fisk. Glöm inte att du med Miekotackel på Mieko Predator Tail kan du göra mothugg vid minsta känning av fisk.

Hälleflundrafighten

Jag tar hälleflundran extremt hårt. Det gör jag för att krokhålet i fiskens käft vidgas mer och mer ju längre fighten varar. När hälleflundran ruskar på huvudet är det stor risk att den lyckas skaka loss kroken om krokhålet slitits ut eller om du ger fisken slak lina. Dessutom är det mer skonsamt för fisken med en kort fight än en lång. Jag drillar sällan en hälleflundra längre än 8-9 minuter även om den är stor. Det gäller att dominera fisken och inte tillåta att det blir tvärt om. Så snart fisken inte rusar pressar jag upp huvudet på fisken. Rusar fisken långt och ger en vinkel på linan som är mer än 45 grader åker vi direkt efter med båten. Risken att linan nöts mot någon sten eller klippkant är mycket högre än om båten befinner sig ovanför fisken. Tilläggas skall även att jag använder utrustning som tål den extrema påfrestning en kort fight medför.

Krokning av hälleflundran vid båten

När hälleflundran kommer upp till båten ligger den ofta helt still i 10-20 sekunder. Då har du chansen att kroka den. Krokar du den inte då bjuder fisken ofta på en ursinnig monster-rusning vilket i sin tur sluta med tappad fisk. Smidigaste sättet att kroka hälleflundran är med hajkrok. Kroken skall vara försedd med ett rep du kan fästa i båten. Jag lindar alltid repet två varv runt grabbräcket. Då är det enkelt justera repets längd samtidigt som jag orkar hålla även en riktigt stor hälleflundra. Hajkroken fäster jag i fiskens underkäke, inifrån och ut. Det är väldigt skonsamt för fisken. Hälleflundran har väldigt få blodkärl i underkäkens skinn. Eftersom kroken träs inifrån och ut så är krokens spets fri och skadar inte fisken. När hälleflundran är säkrad med hajkroken trär jag snaran över fiskens stjärt och säkrar även den i båten. I denna position ligger fisken ofta helt still. Nu kan du smidigt mäta och fotografera fisken. Fisken får dessutom tid att återhämta sig efter fighten i denna position. När hälleflundrorna sedan returneras är de ofta väldigt pigga.

Hälleflundrasnaran har jag enkelt tillverkat av en laxhåv, vertygsfästen till verktygsvägg och ett rep med ögla. Kanske inte den snyggaste men den fungerar utmärkt.

Catch and Release av hälleflundra (Halibut)

Hälleflundran klassas i dag som en utrotningshotad fiskart. Låt därför de flesta av dina hälleflundror simma tillbaks efter måttning och fotografering. De är alldeles för värdefulla för att sluta sitt liv i stekpannan. Hälleflundror över 20-25 kg bör inte tas in i båten. De är inte skapta för att vara ovanför vattenytan. Om de tas upp ur vattnet belastas deras kropp oerhört mycket mer än i vattnet. Jag är övertygad om att hälleflundror över 30 kg som dragits över relingen på båten fått ryggskador. Belastningen på fiskens ryggrad blir enorm. För att ta in en stor hälleflunda behövs specialtillverkade vågsäckar. Om du inte har en sådan så fotar du fisken utanför båten om du är rädd om fisken.

Fiskar över 25-30 kg är direkt olämpliga som matfisk. De blir träiga i köttet och en så gammal fisk lagrar mycket miljögifter i kroppen.

Hälleflundrafisket har de senaste åren blivit otroligt effektivt jämfört med tidigare då fångsterna bestod av ”slumpfiskar”. Om vi inte använder oss av skonsam C&R lär konflikten med yrkesfiskare inte vara långt borta. Kommer vi i den situationen lär det även medföra restriktioner. Det känns verkligen onödigt. Låt oss ta ett gemensamt ansvar för att vi får behålla både hälleflundran som art och ett fantastiskt havsfiske efter den.

Hälleflundra heter halibut på engelska efter ordet ”holy” (”but” efter ”Flatfish”). Anledningen är att hälleflundran åts på heliga dagar. Men kom ihåg att det är stort att ta en hälleflundra, men det är mycket större att returnera den!

Var envis vid riktat hälleflundrafiske

Envishet tas upp tidigare men är värd ett helt eget tips. Det går inte att vara för envis. Det kan bli många dagar utan kanske ett enda hugg vid riktat havsfiske efter grov hälleflundra. Då gäller det att följa sin planerade taktik och tro på den. I samma ögonblick som du börjar tvivla på om det är värt allt nötande har du minskat chanserna att lyckas. 

Ovanstående tips är en blandning av egna erfarenheter, information från diverse sportfiskare som riktat fisket efter hälleflundra och sist men inte minst kunskap jag fått av Per Jonasson www.fish4u.se som är en av de ledande inom hälleflundrafisket och dess utveckling.